Himla massa spring

Inspirerad av mina åtta mil till fots för snart två veckor sedan har jag börjat springa oftare. Jag har sprungit till jobbet varje morgon den här veckan - 30 till 45 minuter - och det känns som en ny trend. Jag packar jacka, byxor och andra kläder i ryggsäcken tillsammans med frukostgröten och lunchlådan. Den tid jag förut ägnade åt frukost hemma i köket använder jag nu till frukost och eftersvettning i omklädningsrummet på sjukhuset.

Jag fortsätter också att stå - både vid mitt skrivbord och när jag åker pendel och tunnelbana. Jag ser fram emot att bli en lokal berömmelse som alla känner igen: den skumma typen som alltid står även när det finns gott om sittplatser.

Nåväl, den här bloggen handlar trots allt om att gå, så vad gör jag åt det? Hittills har jag inte gått så långt, men jag passar alltid på att gå när det inte skiljer så mycket tid mellan alternativen. Så istället för att åka buss mellan sjukhuset och pendeln brukar jag gå de knappt tre kilometerna. Om jag tar den snabbaste bussen tar det fem minuter kortare tid jämfört med att gå, så det är ett lätt val för att få ihop lite promenadtid. Snart börjar det bli dags att planera lite längre gångsträckor.

Södertälje kanal i arla morgonstund - en fin löpväg innan gryningen

Night of the living dead

Det är tidig söndagseftermiddag. Solen skiner och det är milt. Jag börjar faktiskt bli sugen på att gå en promenad. Det kan tyckas förvånande med tanke på gårdagens övningar.

Som ett led i att delta på Fotrally 2014 vill jag träna på min uthållighet. Därför fungerade gårdagens evenemang #1milvartredjetimme som ett utmärkt träningstillfälle. Vi samlades strax innan midnatt hemma hos PerOla och snart bar det av på den första av totalt åtta mil under ett dygn. PerOla kände av halsen och under de kommande fyra sträckorna hade jag delvis sällskap av Niklas och Fredrik.

De tre sista sträckorna avverkade jag själv och det var nu det blev riktigt tufft. Från att ha hållit ett tempo på runt 6:30 per kilometer halkade jag under min första solosträcka ned till 7:30 per kilometer. Den sjunde sträckan öppnade i ett ännu lägre tempo och snart fick jag ont på framsidan av vänster ben, hela vägen från höften ned till foten. Jag märkte att om jag på mina stumma ben sprang på ett speciellt sätt märkte jag inte smärtan mer än vid enstaka fotisättningar. Tempot låg då på runt 10 minuter per kilometer och jag hade sex kilometer kvar. Jag bestämde mig för att promenera resten av sträckan.

Under den åttonde och sista sträckan som startade klockan nio på kvällen bestämde jag mig för att gå från början. En passande omgivning tyckte jag var Skogskyrkogården så jag vandrade mellan de dödas gravar i mörkret och fantiserade om vad som rörde sig mellan granruskor och gravstenar.

Niklas tar en  välbehövlig paus under femte sträckan

Uppladdningen har börjat

Träningen inför sommarens utmaning fortsätter. Jag står upp på pendeln och i tunnelbanan och jag har börjat ta tid med Runkeeper när jag går. Det har inte blivit så långa promenader - drygt en halvtimme som längst - men det är skönt att hålla koll på vilket tempo det är. De promenader jag gått har varit lite snabbare än Fotrallys fem kilometer per timme.

Idag har jag faktiskt suttit ner på tunnelbanan. Både in till stan och på vägen hem. Jag spar mig till nästa dygns begivenhet: #1milvartredjetimme. Om cirka två timmar är vi fyra löpare som träffas hemma hos PerOla för att ta oss an första etappen.

Jag har förberett mig lite grann genom att ta fram flera ombyten med löparkläder, bäddat en "svettmadrass" i vardagsrummet (jag kommer inte att duscha på natten, men kanske lyckas jag sova någon timme mellan passen) och laddat upp med mat. Det ska bli riktigt spännande och se om jag klarar av alla åtta mil det närmaste dygnet.

Planerat födointag det närmaste dygnet

Kommer jag att klara åtta mil på ett dygn?

Jag fortsätter mitt uthållighetsövande med att stå på pendeln och tunnelbanan. Det går ganska bra, men jag kan känna mig som en av de där typerna som inte vill sitta bredvid andra. Ni vet som står upp tills det blir en fyrasätessektion ledig och då sätter dom sig. Men sån är inte jag. Även om tåget står stilla på grund av urspårade bajståg står jag ståndaktigt kvar och hoppas att dessa övningar har effekt på sommarens stora uthållighetsprövning.

Ett annat sätt att öva min uthållighet sker nu under lördagens dygn. Då är det dags att springa åtta mil med en mil var tredje timme. Ska bli spännande att se om jag klarar hela vägen. En bekant som jag åtminstone delar en bit av första milen med tycker dock att denna utmaning är i tunnaste laget, så han satsar på två mil var tredje timme. Det finns med andra ord grader av galenskap bland oss som gillar att springa långt.

Uthållighetsidrottare hittar på det ena knasiga evenemanget efter det andra

Gårdagens kalla gröt till frukost

Som uthållighetsmotionär får man inte vara kräsen. Det gäller det att planera väl. Man får passa på att träna på tider som inte alltid är optimala och matintaget får anpassas därefter. Som i morse. Jag gick upp kl. 05:20 och packade ner havregrynsgröten jag kokat kvällen innan. Strödde i lite nötter och frön samt skar frukt jag packade i en annan burk. Så efter buss och pendeltåg tog jag en löptur till jobbet innan jag körde ett pass styrketräning. Efter det var det bara att njuta kall gröt som frukost i omklädningsrummet. Kanske är detta en metod att bygga en kropp som pallar att gå konstant hur många timmar som helst?

Kall gröt, nötter och frukt, den perfekta återhämtningsmaten efter träning

Träningen har börjat

Jag har under många år tränat fem till sex dagar i veckan, så att skriva "Träningen har börjat" är en sanning med modifikation. Det är dock en annan form av träning som jag nu ställs inför. Att springa, cykla eller köra längdåkning upp till tolv timmar i sträck är jag van vid. Men att gå konstant två, tre eller fyra timmar så länge är ett helt nytt koncept för mig.

Jag frågade därför experterna om tips och fick bland annat följande råd:

• Sätt dig inte när du är trött
• Undvik alltid stolar
• Acceptera allmänt obehag
• Delta i 48-timmars löpartävlingar

Under dagen har jag tagit fasta på en del av ovanstående tips (fast jag nu helt dekadent sitter utsträckt i soffan). Här är dagens försök att skapa nya vanor:

• Stod upp på pendeln från Älvsjö till Östertälje (ja, det fanns sittplatser)
• Mitt höj- och sänkbara skrivbord stod i ståläge hela dagen (se bildbevis nedan)
• Stod också på tunnelbanan från Centralen till Hökarängen

Så på sätt och vis har träningen nu börjat inför Fotrally 2014.

Varje dag på jobbet kommer bli ett träningspass i uthållighet